Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bref - 98. Till C. G. von Brinkman den 25 februari 1843
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bilderna i synnerhet måste jag anse som mästerstycken.
Tanken, ofta djup, men alltid utan grummel, framstår der
i en bild klar oeh ren som nypregladt guld. Så skall det ju
äfven vara. Tanka och bild måste ju Öfverallt vara
tillsammans. Jag talar ej om versifikationen. Din virtuositet
i det metriska är förunderlig. Jag upprepar hvad jag
förut sagt: kunde jag göra sådana Hexametrar, så vore jag
en narr om jag nånsin rimmade en rad. Oeh derjemte hur
lätta, hur flytande äro ieke dina rimmade vers:
»schlank und leicht, wie aus dem Nichts entsprungen.»
Sannerligen detta välde öfver formen är — i alla språk —
ovanligt. Du vet af gammalt att jag sätter stort värde pä
formen, och bestämdt hör till de af Jean Paul så kallade
Nihilisterna. Dit höra dock äfven Homer och Grekerna,
för att ej nämna Goethe, Wieland, Racine, Pope oeh
Vol-taire. Frågas om ieke i allmänhet den Tyska kritiken, för
att börja med Lessing oeh hans vidriga partiskhet mot
allt som Fransyskt var — ända ner till Lénström eller
något annat grummel, har alltför mycket halfsant oeh
ensidigt? Ibland talar du eller skrifver som om du trodde
derpå, men det är skämt, det visar du bäst genom ditt eget
exempel. Du må gerna vara en Katholik i theorin: i
praktiken är du dock oeh blir en klarsinnad Protestant. Om
vi ej tala, så handla vi doek häri lika. Ty hvar är hos dig
grumlet, oklarheten, nebulismen som så ofta stöter mig
hos dina Tyskar?
Betänkligare synes mig den tanka som du sä ofta yttrar,
om det underbara, gudaingifna, mystiska i Poesien. Om
jag minnes rätt har jag en gång skiekat dig en liten
uppsats öfver poetisk inspiration. Deraf ser du hvad jag tänker
i detta ämne. Hvarför skulle vi tro pä öfvernaturliga
uppenbarelser i en så enkel oeh naturlig sak? Nog kan jag
förstå hur Poeternas fåfänga understödt en dylik tanka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
