Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bref - 148. Till Disa Böttiger, född Tegnér, den 15 december 1844 - 149. Till C. I. Heurlin den 28 december 1844
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148. Till Disa Bottiger, född Tegnér.
östrabo d. 15 Decbr 1844.
Stackars min lilla Ito som är så blåfrusen om näsan som
en Drillman eller en Bianba. Jag har väl försökt att få
några famnar god björkved till dig i bref; men på posten
vill man ej emottaga den. Icke heller vill någon resande
Student ta den med sig. Fast än här just icke är brist på
ved så fryser jag ändå förskräckligt; ty kölden är skarpare
än vanligt och endast barfrost. Icke en fnyk snö ha vi,
och ej heller något hopp att få så länge denna köld varar.
Nästa månad väntar jag Thilda med Barnen hit. Till
Jul kommer inga lekkamrater. Stackars liten mig!
För öfrigt mår jag alldeles som vanligt och kan icke
klaga öfver några plågor, men går och står illa, som är
vanligt hos barn. Helsa mycket din Gubbe, och glöm ej
bort
Din
Lallen.
■fr
149. Till C. I. Heurlin.
östrabo d. 28 Decbr 1844.
Bäste Heurlin. Ditt sista bref var det mest
tillfrids-ställande jag på lång tid emottagit af dig. Du tyckes deri
ge dig vida bättre tillfrids än förut, och talar om allehanda
garantier för framtiden, ehuru du ej nämner hvari de
be-stodo. Någon ehuru ofullständig upplysning i detta
afseende har jag likväl fått af din slägting ProtokollsSekret.
Heurlin som var i staden som hastigast. Hvad han
berättade mig om en viss Man, var så lumpet och mesquint
att jag ej borde tro det. Mins du, Heurlin, ännu den tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
