- Project Runeberg -  Samlade skrifter. Ny kritisk upplaga, kronologiskt ordnad / 9. 1840-1846 /
597

(1918-1925) [MARC] Author: Esaias Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bref - 153. Till C. F. af Wingård den 11 februari 1845

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Till C. F. AF WlNGÅRD. 153.

[Titel.]

Jag har ej på länge skrifvit, men nu kan jag ej längre
afhålia mig från att tacka Herr ErkeBiskopen för det
manliga och sjelfständiga sätt hvarmed Herr ErkeBiskopen
häfdar Ståndets rätt, och med det samma landets
verke-liga bästa. Vi stå tyvärr alla på den punkt der återhållande
krafter i synnerhet äro nödvändiga mot det moderna
reformraseriet och det omogna nyhetsbegäret.

Som jag vet att Herr ErkeBiskopen är god och
inte-resserar sig för min helsa, bör jag nämna att den väl är
bättre än hvad man efter en allvarsam slagattack skulle
kunna vänta, att jag i allmänhet är fri för plågor, har
temligen aptit och sömn; men fortfarande svårighet för att
röra mig, helst vänstra sidan ännu fortfar att vara mycket
svagare än högra. Härtill kommer äfven att jag talar med
svårighet, i synnerhet om jag skall yttra mig i större
folksamlingar. Häraf följer att jag icke kan så som jag borde
sköta mitt Embete hvartill fordras både rörlighet och
talegåfva. Jag har också redan ingått i magnus annus
cli-mactericus, det 63, som för patienter af min beskaffenhet
anses äfventyrligt. Skulle jag ej öfverlefva det så ske Guds
vilje! Emottag i detta fall härmedelst mitt tack för all den
vänskapsfulla ynnest hvarmed Herr ErkeBiskopen hedrat
mig, den jag hvarken lefvande eller död kan glömma. Att
alltjemt lefva som många af mina Medbroder på idel nådår,
har alltid synts mig vidrigt och förödmjukande. A la
ri-gueur borde jag väl således begära mitt afsked, men hvarpå
skulle jag då lefva? En stackars Biskop som blifvit
invalid, af ålder eller sjukdom, har ingen pension att vänta, i
synnerhet om han aldrig varit bland dem som böjt knä
för dagens Baal. Således måste han tjena qvar, ifall han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:19:09 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnersam/9/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free