Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommentar till breven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
friherrinnan Elises son, och framför hälsningar från Heurlin, som
»gläder sig också att åter få besöka Stäke.» (T. skulle icke fara till
Växjö med honom utan med sin »svägerska och hennes dotter», hvilket
senare emellertid icke blef af.)
23. Tegnérs svägerska Eva Myhrman var nu änka efter
bergmästare G. Billow. Emma var en dotter till henne (f. 1819).
Om resan se följ. bref.
»Farig» och »jädd», jfr anm. under n. 9.
Tegnér hade tänkt följa Heurlin till dennes biskopsstift Gotland,
hvilket dock icke blef af.
24. Luise var Gustaf Myhrmans hustru, f. Gerle.
Om Hanna Billmanson se ofvan under n. 5.
Med »pakettet till Folckers» åsyftas troligen samma kommission
som omtalas i n. 19; J. P. Folckers kramhandel låg vid
Brunkebergs-torg.
25. Originalet i det Kongel. bibliotek, Köpenhamn.
Grefve Moltke var den danske ministern i Stockholm.
Med »bagatell» menas någon af dikterna ofvan s. 2 ff.
Om biskop Munters döttrar Agnes och Ida se Cecilia
Bååtii-Holmberg, Morfars bok I s. 143 f.
Om biskop J. P. Mynster se denna uppl. VIII s. 730; om Bech och
Kjerulff VII s. 611.
Oehlenschlägers svar läses i Ur Es. Tegnérs papper, s. 437 ff.
Under den följande sjuka tiden i Växjö (juli—augusti) tillkommo
åtskilliga mer eller mindre förvirrade bref och biljetter, som
återfinnas i olika samlingar. Ur ett bref till B. von Beskow, dateradt
östrabo d. 16 juli 1840, har jag i uppsatsen Bidrag till Esaias Tegnérs
psykologi, tr. i Ord och Bild 1922, anfört följande: »Sedan jag kom hem
har jag haft ett svårt anfall som mina dumma doktorer ville inbilla
mig skulle vara en lindrig attack af nerfslag, hvarpå jag tviflar.
Snarare var det en prodromus till Galenskapen som är ärftelig i min slägt,
ehuru den hos mig hittills brutit ut i idel rim så goda de äro. Det
vissa är att hela högra sidan är så godt som borttagen af rheumatismen
och jag alltså måste hålla mig inne.»
2C. Originalet som n. 7.
I Den mest berömda tyska tolkningen af Dante var den som hertig
l(konung) Johan af Sachsen börjat utgifva 1833 (fullständig 1839—
Il849). — Därjämte märktes en öfversättning af K. L. Kannegiesser.
|»Göres» (J. von Görres) är sannolikt minnesfel.
I A. H. Stamberg hade utgifvit Horatius med svensk kommentar
1(1 uppl. Västerås 1791).
I Denna biljett är skrifven under Tegnérs sjukdom, då han några
Iveckor vårdades i ett hus på Kungsholmen, innan resan till Danmark
■och Schleswig företogs. — En annan biljett lyder:
I »Kungsholmen d. 7 Septbr. 1840.
I Ur arresten el. Babylons Förnyelse kl. 3 f. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
