- Project Runeberg -  Esaias Tegnérs Samlade skrifter / Första bandet /
LXXXIII

(1847-1851) [MARC] Author: Esaias Tegnér With: Carl Wilhelm Böttiger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lefnads-teckning af C. W. Böttiger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

likt glimmade ännu strålar af del slocknande snillet;
glesa, som eolsharpans suckar, frambröto ännu ljud
ur den fallande lyran. Ett afsked lill henne var det
sista, han qvad. Efter denna sin svanesång lyfte han
ej vingarna förrän i döden.

Den sista sommarn af skaldens lelnad liknade de
näst föregående. Hans krafter märktes ej vara i
något större aftagande. Blid ocb vänlig låg han för
det mesta på sin soflä, läsande hvad för dagen föll
honom in. Omkring bonom fanns gemenligen
uppstaplad en massa af olikartade böcker, från de äldsta
grekiska skalder ned till den yngsta, svenska novell.
Delar af Ariosto ocb Walter Scott saknades der
aldrig. Striden mellan Geijer och Fhyxell var det
sista litterära ämne, hvari han märktes taga någon
lifligare del. — Minst en gång dagligen gjorde han
en timmas utfärd i vagn; men planerna att utsträcka
dessa promenader till långresor ofhördes nu mera sällan.
Sina barn och barnbarn i Skåne längtade han dock att
besöka, och en resa dit verkställdes i September. En
söndag bevistade han gudstjenslen i KjelIstorps kyrka,
ocb emoltog der, vid sin makas sida, den liei.
nattvarden af sin äldste sons hand. — Fyra veckor efter
återkomsten från denna resa fanns han en morgon
förlamad i liela venstra sidan. Slaget hade, såsom flera
gånger förut, träffat honom under sömnen. Följderna nu
visade sig snart betänkliga. Han kunde ej mer lemna
sin bädd, och tycktes sjelf ana sitt nära förestående
slut. Hans hulvud ägde nu sin fulla redighel; rösten
hade återfått sin fordna klarhet. Blott qvällen före
sin död öfverfölls han af en lätt yrsel, och fantiserade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:19:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tegnersskr/1/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free