Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FRITHIOFS SAGA ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kun§i Bele oelt Tliorstcii % ikln^sson.
Kung Bele, stödd på svärdet, i kungssal .stod;
Hos honom Thorsten Vikingsson, den honde god,
Hans gamle vapenbroder, snart hundraårig,
Och ärrig som en runsten, och silfverhårig.
De stodo, som bland bergen två offerhus
Ät liedna Gudar vigda, 1111 halft i grus;
Men visdomsrunor mänga på muren täljas.
Och höga forntidsminnen i hvalfven dväljas.
Det lider emot qvällen”, sad IJele kung,
”Ej injödet vill mig smaka, och hjelm käus lung.
luior milt öga mörkna de menskoödcn;
Men Valhall skiner närmre, jag anar doden.
”Jag kallal mina söner och din också,
Ty de tillsammans höra, liksom vi två.
En varning vill jag gilva de örnar unga,
Förr n orden somnat alla pä dod mans tunga.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
