Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FRITHIOFS SAGA ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gråt icke! äiinu lifvet strömmar
[ mina ådror; gråt ej så!
Men kärlekens och mannens drömmar
Kringsvärma gerna i det blå.
Ack! blott din famn mot mig dn breder,
Blott dina ögon se på mig,
llur liitt tlu lockar sviirmarn nccler
Från Gudars salighet lill tlig! —
”Tyst, det är lärkan.” Nej, en dufva
1 skogen kuttrar om sin tro;
Men lärkan slumrar än på tufva
Hos maken i sitt varma bo.
De lycklige! dem skiljer ingen.
När dagen kommer, eller far;
Men deras lif är fritt, som vingen.
Som bär i skyn det glada par.
”Se, dagen gryt’.” Nej, det iir (lammaii
Af någon vårdkas österut.
Ännu vi kunna språka samman.
Än har den kära natt ej slut.
Försof dig, dagens gyllne stjcnia,
Oeh niorna se’11 dig långsamt till!
För Frilbiof må du sofva gerna
Till Ragnarök, om du så vill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
