Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FRITHIOFS SAGA ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag lör väl möta en kung med krona,
Mig lyster se, om jag då skall skona.
Jag lör väl möta, hland sköldars larm,
E11 ungersven med förälskad harm,
En narr, som litar på tro och heder,
Den vill jag hugga af ömkan neder,
Vill spara honom alt stå eu dag,
Besviken, skymfad, förrådd som jag.” —
”llur ungdomsblodet dock kokar öfver,”
Sad’ gamle Hilding, ”hur väl behöfver
Det dock att kylas af årens snö,
Och orätt gör du den ädla mö.
Anklaga icke min fosterdotter,
Anklaga Nornan, livars vreda lotter
Ej menskor rubba; de falla från
Åskdiger himmel på jordens son.
Väl hörde ingen den ädlas klagan,
Hon leg, som Vidar i gudasagan;
Hon sörjde tyst, som i sunnanskog
En turturdufva, hvars make dog.
För mig hon yppade dock sitt hjerta,
1 djupet hodde oändlig smärta.
Som vattenfågeln med såradt hröst
lill botten dyker; det är hans tröst,
VII dagen icke i såret glöder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
