Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FRITHIOFS SAGA ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Jag kannor dig, du flod, som ofla burit
Don djerfvc simmarn på din bölja klar.
Jag känner dig, du dal, der vi besvurit
En evig tro, som icke jorden bar.
och björkar J, uti k vars bark jag skurit
De runor många, J stån ännu qvar
Med stammar hvita och med kronor runda;
Allt är som förr, blott jag är annorlunda.
”Ar allt som förr? 11 var åro Framnäs salar
Oeli Balders tempel på den vigda strand?
Ack! det var skönt uti min barndoms dalar,
Men derutöfvor bar gått svärd och brand,
Oeli menskors hämnd oeli Gudars vrede talar
Till vandrarn 1111 från svarta svedjoland.
Du fromme vandrare, ej hit du drage,
Ty skogens vilddjur bo i Balders hage.
”Det går en frestare igenom lifvet,
Den grymme Nidliögg ifrån mörkrets verld.
Han hatar Asaljuset, som står skrifvet
På hjeltens panna, på hans hlanka svärd.
Hvart nidingsdåd, i vredens stund bedrifvol,
Det är hans verk, är mörka makters gärd;
Oeli när det lyckas, när han templet tänder,
Då klappar han uti kolsvarta händer.
IllS’
I* i uns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
