Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Anmälan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anmälan.
Poëmet Kronbruden tillhör den sista perioden af
författarens skalde-verksamhet. Han skref det i
början af året 1841, kort efter tillfrisknandet från sin
sinnes-sjukdom, och sannolikt ännu under vistelsen i
Schleswig. Såsom representant af denna period äger
det för mycken litterär-historisk och psykologisk
betydenhet att ur samlingen af hans skrifter böra
uteslutas, och försvarar äfven genom sitt poetiska
interesse ett rum deri, om än, emellanåt, lyrans
slag förråda en tröttnande hand, och versens metriska
byggnad ej alltid är den grekiskt lätta, som t. ex. i
Nattvardsbarnen. Sjelf har skalden ej hunnit lägga
sista handen vid sitt verk, och en annan har ej
dristat att göra det. Endast några smärre
förkortningar har utgifvaren tillåtit sig, der olika läsart i
original-exemplaren sådant föranledt.
Den landtliga scenen för denna idyll är den i Allbo
härad af Småland belägna Skatelöfs socken, hvars
stränder sköljas af sjöarna Åsnen och Salen, dem
Helgeån förenar. Prosten, ”den silfverhärige vise,” är den
för sin lärdom i österländska språken, företrädesvis
i det syriska, berömde D:r C. M. Agrell, som dog
1840, efter att i trettiofem år hafva varit
nyssnämnda församlings själasörjare. Hans närmaste
företrädare var (1786—1804) prosten Jonas Kellgren,
en broder till skalden. Mellan denne och hans
svägerska antydes i poëmet en romantisk själs-frändskap,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:19:49 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tegnersskr/2/0089.html