Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svea.
(Belönl a/ Svenska Akademien 1811)
Jord, som mig fostrat har och lädrens aska
gömmer,
Folk, som ärft hjeltars land och deras dygder
glömmer!
Ur skuggan af min dal jag egnar dig en sång.
Dig söfver smickrets röst: hör sanningens en
gång!
En annan si unge fritt till våra tiders heder
Om våra nya ljus och våra milda seder;
1 yppig hvilas famn han fritt förakta må
De hjeltedar, som flytt, den kraft han kallar rå.
För sorglös njutning född, för lekar blott och
löjen,
Han läspe tidens lof och lire dagens nöjen.
En hvar sitt lynne har. Jag älskar dig ej, tid,
Som smilar öfver oss i falsk och veklig frid.
Mig gläder stormens sus och fädrens stora
minnen;
Jag älskar deras mod och deras höga sinnen,
Då Nordens son ej än tog andras seder an
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
