Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mognad vishet låg i livad du sade,
Sjelf i glädjens ton den låg ändå;
Ty ditt skämt, likt biet, hade
Icke honung blott, men gadd också.
Mången träffad narr med blygsel vände
Hem ifrån dig, undrande med skäl,
Att den lugne Vise kände
All hans galenskap så väl.
Stilla verka, gagnande försvinna,
Ej att prisas utaf bygd och hof,
Var det mål, du ville vinna,
Ensam främling för ditt eget lof;
Lik den dagg, som himlen droppa låter,
Endast nattens öra hör dess fall,
Men, när solen tändes åter,
Grönska både dal och vall.
Tvenne menskoåldrar gick du nära,
Hand i hand med Tiden, nöjd och god;
Ty du lyssnade till gubbens lära,
Och hans djupa ande du förstod.
Ingen hörde dig den gamle klandra,
Och när ändtligt delte sig er stråt,
Skildens J ifrån hvarandra,
Som två vänner skiljas ät.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>