Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vid invigningen af Gårdsby kyrka - 1. Från altaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som söndrar hjertat, läser fast vid jorden
Dess större hälft, den andra vill till skyn.
Den söndringen kan endast Kyrkan hela.
Det var en tid, då hon det hela var,
Hon är det helande ännu för slägtet.
Och derför gån med andakt i dess gårdar,
Ty der är himlens tröskeh Läggen af
All verldens sorg som en försliten klädning,
Och ställen själen, hvitklädd, fram för Gud!
Det är ej lärarns svaga röst allena,
Ej ordet ensamt, som han er förkunnar,
Men ock derjemte helgamanna-samfund,
Gemensamheten, allt det storas moder,
Och bön, som lågar, sång, som sväller opp, —
Det allt rör hjertat eller lyfter tanken.
Ty andakt smittar, liksom sorg och glädje,
Och livar församlingen i Herrans namn
Har trädt tillhopa, är han midt ibland dem,
Och alla blott ett lijerla och en själ.
Det är den helige, den gode Anden,
Som bor i kyrkan, sväfvar öfver landen,
Och följer vandraren med tysta spår
Välsignande, så länge som han får,
Hugsvalar, lugnar, stöder och begåfvar,
Och jordens son till slut till himlen hemförlofvar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
