Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Georg Adlersparres skugga till Svenska folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Är samhällslifvet dock till slut ibiand er.
En kung är själen uti Nordens lemmar,
De vissna bort och stelna den förutan. —
Mot maktens missbruk stridde jag också
Med tankens vapen, och till slut med svärdet;
Och allt livad landet stort och snillrikt hade
I tanke eller sång, sig trängde kring
Min fria sköld: vi klingade och slogo.
Men då satt makten ännu på en thron,
Och stora minnen stodo vakt kring henne.
Bland tidens vilda stormar väderdrifven
Hon styrde endast mot, med barnsligt trots,
Men ingen säker hand om rodret grep,
Och ingen stjerna lyste hennes öga;
Hon måste falla, skulle landet räddas.
Nu är det annorlunda, och den makt,
Som nu missbrukas, sitter ej på thronen.
Hon har ett dagblad till sin kröningsmantel,
Och hennes lifvakt är i trasor klädd.
Hur dömmas skall, från Torneå till Ystad,
Om statens värf och styrelsen af landet,
Det vet blott hon, och drucken pöbel hurrar
Sitt glada bifall till orakelspråken,
livad stort och ädelt är, hvad ärofullt,
Det måste ner, det måste ner i gruset,
Tv ingen llygt förstår ett vinglöst slägte,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
