Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svar på Prof. Atterboms inträdestal i Svenska Akademien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dig mötle idel fränder på din stig;
I vindens sus, i blommorna, i gräsen,
En ande lefde, ett beslägtadt väsen,
Ett sagans barn, som tänkte, kände sig
Och såg med vänligt öga opp till dig.
Men of van skyarna i rika skrudar
Der suto herrskande Olympens Gudar,
Men stego likväl ned ibland,
Välkomna gäster, öfver sjö och land,
Och bodde gladt i marmortemplen inne:
De sköna templen, der livar jordens son
Förklaradt läste högre verldars minne:
Som trösten faller i b vart ädelt sinne,
Föll ljuset i rotundan ofvanfrån.
Ju menskligare Gudar voro,
Ju mer gudomlig menskan blef,
Och hjeltarne kring jorden foro
Som gudasöner, hvart dem anden dref.
Då blödde Hydran, afundsjukan, splitet,
Nemäas lejon, terrorismen, föll,
Och Jofurssonen Gorgohufvu’t höll
Mot det förvända, det besatta nitet,
Men ack! det skedde då, som nu, för litet.
Men i Olympia, i Kronions lund,
En skog af gudastoder och oliver,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
