Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Barmhertig, trofast, med din ringhet nöjd,
Hur älskvärd du, hur född att älskad blifva,
Hur glad, hur gerna hos de unga dröjd!
Men när du sagt ditt Nej och rynkat pannan,
Din tanke, domfäst, vek för ingen annan,
Och bönen lyfte, darrande med skäl,
De skrämda vingarna och bjöd farväl.
Väl gaf dig himlen icke sångens gåfva
(En gudadryck, som snart sitt käril spränger),
Dock älskade du högt den gudaskänkta,
Dess toner sjönko djupt uti din själ,
Som himlens tårar i den hrända jorden.
Men icke älskade du sångmön sådan
Som dagen visar henne, töckenformad,
En kraftlös skugga utan merg och senor,
Det tomma Intets väderspända bild,
Som spökar kring i månskenet, och yfves
Med abstraktionens trädsvärd vid sin sida
Och bjellerkåpan ifrån Södern på. —
För dig var konsten annat. Väldig stod
Hon lik Sanct Mikael på drakens rygg,
Fullrustad, hög, och stötte spjutet i
Det Onda. — Fosterland och dygd och ära
Och smak och seder voro henne kära.
På skölden strålade i evig glans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
