Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dit de släpade dig i musselsalen och svängde
Vilda i rasande dans bleknade gästen omkring.
Ty de hata alltjemt hvad helst som lefver i ljuset,
Vattnets oroliga slägt tål ej den fasta gestalt.
Icke de släppte dig förr än andan ur lemmarna
flyktat,
Då åt den hatade dag gåfvo de liket igen. —
Men der stodo på stranden ännu i otröstelig
jämmer
Gråtande fader och mor, syskon och vänner och
slägt.
Gråtande stod der jemväl den grånade lärarn,
som fostrat,
Älskade, lofvande barn, endast åt döden dig opp.
Alla beklagade de det Skönas öde på jorden,
Lifvets bedrägliga hopp, skördadt i blomningens
dai\
Se, då hördes ock hit de klagandes rop kring
den unga;
Sångarn är ungdomens vän, ungdom och sång
äro slägt.
Derföre bröt han i hast en förgängelig blomma
och lade
Henne, en vänlig symbol, hän på din tidiga graf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>