Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och glädjens källor sprungo rundt kring den,
Och hoppets himlabåge hvälfde sig
Med präktig skiftning strålande deröfver.
Då sjöngo våra sångmör, späda än,
I skuggan hvilande, med vänlig täflan
Som herdarna hos Maro om hvarandra.
Din var den bättre. Icke stark, men ljuf,
Var hennes röst och innerlig och hjertlig.
Som vestan suckar i de stilla lunder,
Som floden klagar, då han far förbi
En ynglings graf, så var din sångmös stämma.
Kär var hon då mig, kär är hon mig än,
Den bleka tärnan med en krans af tårpil
Omkring sin tinning, med de blåa ögon,
De tåruppfyllda, blickande alltjemt
Till stjernorna, dit nu hon är försvunnen.
Låt tadlet klandra henne nu. All konst
Är lätt att klandra, men är svår att öfva.
Ej lika delar Guden sina gåfvor:
Hans röst hörs ur trumpeten, men ur flöjten
Hon höres äfven väl, och diktens sol
Ej speglar sig i Oceanen blott,
Men ock i droppen darrande på blomman.
Den dubbeltoppiga Parnassen har
Rätt mången afsats nedanför den högsta,
Men likväl högt från jord, och du och jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
