Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lät stormen gny och rena himlaspeglen
Och hän mol andra verldar jaga seglen,
Men äfven vestan äger sitt behag,
Då öm hon läspar på en molnfri dag
Sin klagan, knappast märkbar, genom lunden,
Och vaggar blommorna och krusar sunden.
Skön är den rika, skon den djerfva sång,
Men icke alla följa lätt dess gång,
Och mången strålbild obemärkt försvinner:
Hvad hjertat diktat helt till hjertat hinner.
Se’11 Hyacinthus dog i Febi famn,
Och blomman växte opp, som bär hans namn,
Rätt ofta Guden (sagan så förtäljer)
För reslig lager hyacinthen väljer:
Den enkla blomman, bilden af hans vän,
Som står i dalarna och darrar än
Med daggens tårar i sitt blåa öga,
Den blomman älskar Febus i det höga.
Frid med ditt minne, ädle forntidsprest!
När ytlig tid vill glömma bort härnäst
De store gamles toner eller dina,
Sjung då ur molnen ner till Carolina.
Till dess farväl, och uti ljus bebo
De sällas öar med din Cicero!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
