Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som flodens vågor genom ängen fara,
Ett skiradt silfver, ej en skummig ström,
Så flöt hans sång: han älskade det klara,
Med öppna ögon drömde han sin dröm.
Sig sjelf lian ägde midt i skaldeyran,
Och gömde oförryckt sitt vattenpass i lyran.
Det bor ej någon sångargud i stormen,
Han bor i lugnet, lugnad sjelf, men fri:
Han jemnar kanterna, han rundar formen,
Om han skall lägga ner sin själ deri.
Han vet sitt mål, bland vägar har han valet,
Ty ingen konst är blind och intet snille galet.
livad rent och ädelt Svenska Sången ärfver
Af bild, som pröfvarns stränga granskning tål,
Och känslor, lina som en engels nerver,
Och tankar, blixtrande som slipadt stål:
Det är af honom, och till konstens ära
Vi något lärt deraf, men mer vi ha alt lära.
Dock —form blir form; men när han Ijfte vingen
Till lyrisk flvgt, livem steg mer högt än han.’
Hans druckna öga hang vid stjerneringen,
Och tänkarn pröfvade, men skalden brann.
Som anderöster ifrån fordom t i ma
Hans toner klingade, som sferernas, sublima.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
