Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Inträdestal i Svenska Akademien, 1819
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gång kunnat vara renare. Grefve Oxenstjerna
älskade Fransyskan, och dess egenheter
framträda stundom på bekostnad af motsvarande
talesätt, dem vårt eget språk kunnat erbjuda. Af
samma orsak förklarar jag mig äfven de
långsträckta participialiska konstruktionerna, hvilka
egentligen ej tillhöra Svenskan, och en deraf
följande tyngre och trögare periodbyggnad. Men
allt detta är dock idel obetydligheter.
Väsendtligare deremot kunde andra betänkligheter
synas. Jag har redan antydt den svårighet, som
ligger i sjelfva ämnet. Men äfven i afseende
på utförandet kunde väl en och annan
anmärkning äga rum, icke blott emot Skördarna, utan
äfven mot den Oxenstjernska poësien i
allmänhet. Dit hörer t. ex. den omständigheten, att
skaldens inbillning, så rik och lysande den i
allmänhet är, kanske just derigenom ej alltid
tillbörligen åtskilt prydnad från grannlåt, det
präktiga från det blott prålande. Hit hörer
vidare, att känslans ömma vekhet kanske någon
gång kunde synas öfvergå till en veklighet, den
mindre finkänsliga eller, om man så vill,
friskare naturer kunde anse för sentimental
matthet. Hit hörer slutligen den omständigheten,
att skalden, hvars blick mera var rigtad på den
yttre än den inre naturen, väl till
fullkomlighet kunde framställa den förra, men i
allmänhet lyckades mindre, då han skulle måla den
sednare. Häraf kommer det, att den långa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
