Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Tal på Oscars-dagen 1823
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
husvilla. I hennes eget fädernesland inrymde
man henne till en början i präktiga
republikanska former5 men dessa former voro doek
egentligen ej annat än nygjorda ruiner. Ty det
hvarpå de gamles republiker egentligen hvilade,
sedernas enfald, sinnets förnöjsamhet, lifvets
offentlighet — allt detta var längesedan
försvunnet och kunde ej genom något dekret i
ögonblicket återställas. Den proklamerade
jemnlik-heten ville ej heller inställa sig; ty naturen
sjelf, som så olika utdelar sina gåfvor, visade
sig häruti aristokratiskt sinnad, och den
medfödda öfverlägsenheten gjorde sig väg öfverallt
och intog hastigt sin högre plats i samhället.
De nya republikerna upplöste sig derföre af sig
sjelfva, och man återvände småningom till de
monarkiska inrättningarna, från hvilka man, i
Europas närvarande skick, aldrig bordt afvika.
Men man var naturligtvis ej längre nöjd med
det kungliga enväldet, som på de flesta ställen
och, som vi hoppas, för alltid förlorat
förtroendet. Folken återfordrade sin ursprungliga
andel i lagstiftningen, sin yttrande-rätt, sitt
men-niskovärde, och ville ej erkänna andra än
lagbundna regenter. Gränserna mellan folk och
kung skulle på det nogaste bestämmas, en
allmän konstitutionsfeber yppade sig i hela
Europa. Men till grund för dessa konstitutioner
lade man vanligtvis en blott och bart abstrakt
tlieori, som, om den äfven var riktig i sig sjelf,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
