Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Skoltal - På Wexiö Gymnasium, Juni 1830
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till Gud, som är allas vår fader. Detta är och
blir hufvudtankan, det ledande begreppet
der-uti; och hvarje jordisk skola bör glädja sig, att
hon ytterst hvilar på samma grundval som
storskolan öfver skym
Men om förhållandet inom ett läroverk
lmfvudsakligen bör vara sådant, och ej
annorlunda, så foljer deraf, att den, som ej kan älska
barn, och som ej känner någon välvilja förde
unga, icke heller bör befatta sig med läroverket.
Det gifvas många andra platser i samhället, der
han kan gagna och vinna bättre både utkomst
och anseende; men lärare bör han icke blifva,
ty han saknar inom sig det enda, som kan göra
hans möda dräglig för honom sjelf, och
fruktbärande för andra. Välvilja kan icke befallas,
och man får ej klandra någon för egenheterna
af ett lynne, som han ej gifvit sig sjelf. Men
annars, livarföre skulle vi ej älska de unga? Det
gifves mycket skönt under den blå himmelen;
men jag vet intet skönare, renare, tröstefullare
att se på, än ett välartadt barn, eller en
oför-derfvad yngling. Betrakten dem endast dernere,
de små i synnerhet, de vandrande
blomsterlanden, de obevingade paradisfåglarne! Der är
intet moln på deras panna, utan ett återsken,
som ligger qvar efter Guds beläte, en
aftonrod-nad från paradiset. Huru uppmärksamt, men
också huru sorglöst blicka de ej in i det ovissa,
det stormiga lifvet! Ty för dem linnes ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
