Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Skoltal - På Wexiö Gymnasium, Juni 1830
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dergång all bättre och ordentlig bildning, den
tanken nemligen, att all så kallad lärdom i
em-betsmannalifvet är obrukbar och umbärlig.
Der-af, tänker man, bör alltså intagas så litet som
möjligt, endast en nödtorftig ballast, för att ej
segla omkull i en examen, ännu bibehållen som
en qvarlefva från gamla pedantiska tider.
Erfarenheten predikar dagligen öfver samma text;
ty det är icke lärdom eller ens allmän
bildning, utan det är den så kallade praktiska
dugligheten, som öfverallt efterfrågas och
framdra-ges. Hvarifrån nu denna duglighet egentligen
kommer, vet man icke så noga, men säkerligen
hvarken från Grekland eller Rom, hvarken från
skolan eller akademien. Praktiska lifvet, menar
man, är sin egen både elementar-och högskola,
rutinen är den bästa bildningen, slentrianen
den rätta läraren. Hvad hjelper det, under
sådana omständigheter, att vi med samvetsgrann
stränghet vitsorda underhaltigheten? Emottages
den icke likafullt vid högskolan och trifves och
meriterar med åren, eller rättare med
terminerna, till osvikligt gällande? Och sedermera
måste ju kyrkan emottaga hvad dagen ger, ty
Levi stam är räknad. Och embelsverken måste
också emottaga, ty man kan ej veta hvad
praktisk skicklighet framtiden torde utveckla hos den
okunnige auskullanten. När tänkesättet är
sådant, hvårföre skulle det icke äfven verka på
ungdomen till likgiltighet för kunskaper, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
