Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skrifter på prosa - Strödda tankar, ur författarens bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig snart, att deras namn ha fallandesoten,
hvilken, som man vet, är obotlig. — Hvad var då
Thorild? Det, som så många andra, det, som vi
egentligen alla äro i Norden, ett godt anlag,
som ej kan komma till någon utveckling:
förfrusna puppor, som aldrig bli fjärilar.
Franzén.
[1821.)
Franzéns sköna skaldestycke, Thorild till
Leopold, är det vackraste jag på länge läst på
Svenska. Franzén är tlock i poetiskt afseende
allas vår mästare. Ty när vi andre blossa opp
som narrar för ögonblicket, och stå och flinta
litet i natten, då brinner hans låga med stilla
och jemnt sken, och ingifvelsen hos honom är
icke ett förbigående, utan hans vanliga ocli
naturliga tillstånd. Jag tänker dervid alltid på
våra forsta föräldrar före fallet. Ett paradis af
frid ocli oskuld blomstrar ännu i hans själ. Men
den större allmänheten känner icke hälften af
hans värde, hvarken som menniska eller skald.
Ty hans dikt är likaså stilla och lugn som hans
lif, och vår publik Önskar sig idel tours de force
och lindansarsprång i poesien, hvarföre också vi
alla, mer eller mindre, öfva oss i allehanda
atti-tuder och taskspelarekonster.
Leopold.
{1821.)
Att en man, som Leopold , af Franzén, just
af den rätta, förpassades till odödligheten, det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
