Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eu temligen abstrakt fråga, för hvilken få ibland
dera torde ha gjort sig fuli reda, och som
dessutom verkligen var tvetydig; och ännu
tvetydigare voro tilläfventyrs de namn, hvilka
utropades som dagens hjeltar. Ett sådant
deltagande, är det i allmänhet ett lyckligt tidens tecken
eller ett olyckligt? Öfverskrider ej ungdomen
derigenom sin bildningssfer, sin egentliga
bestämmelse? I livad förhållande stå i allmänhet
de unga till statens styrelse och dess politiska lif?
Låtom oss fästa ett ögonblicks uppmärksamhet
härpå.
Jag bör börja med att erkänna, det jag
anser det allmännare deltagande i offentliga
angelägenheter, som öfverallt utvecklar sig, såsom
en fördel. Utan ett sådant deltagande gifves
det egentligen ingen medborgare, intet
fädernesland. Staten lefver då icke som ett
tänkande väsen, utan vegeterar som en planta. Men
då man erkänner detta, kan man likväl ogilla
det sätt, b varpå detta deltagande allt mer och
mer börjar att uttala sig. I grunden kunna de
friare politiska idéerna ha rätt i mycket; men
skola de äfven behålla rätt, skola de ej
upplösa sig i folkyra och förstörelse, så torde de
behöfva att något djupare begrundas. Så ytligt
som de i allmänhet uppfattas, så med rötterna
i dagen kan dock ingen stat växa och blomstra;
ocb det lösliga sladdret häröfver aflägsnar alla
bättre sinnen, om icke från saken sjelf, dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
