Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mer och mer stadgar sig hos mig, att de
offentliga lärostunderna äro för många både för
lärare och lärjunge. Hvarken barnet eller ens
ynglingen kan lära mera på dagen än livad
som på fyra, högst fem, timmar kan förhöras,
förklaras, utvecklas. Man invänder, att man
på detta sätt ej hade någon säkerhet huru
tiden i öfrigt användes; och detta är äfven, med
närvarande klass-system och deraf följande
flvtt-nings-method, riktigt. Men arbetar lärlingen,
så till sågandes, efter beting, ieke som nu, för
dagspenning, så förfaller inkastet af sig sjelft.
Ty derigeuom infördes det enda tvång, som bör
vara verksamt i skolan, nemligen det moraliska
tvånget. Försumligheten straffade sig då sjelf,
ocli öfvertygelsen härom måste göra felet mera
sällsynt.
Detta är nu, summariskt uttryckt, min
åsigt af läromethoderna och elementarverkens
inrättning i allmänhet. Då jag här bloLt kunnat
antyda hufvuddragen, utan att ingå i
detaljerna, bör jag ej hoppas att ha gjort mig fullt klar
och tydlig för alla. Anledning att vidare
utveckla dessa tankar, kanske äfven behof att
försvara dem, får jag troligtvis snart. Äfven i sin
närvarande ofullständighet torde dock dessa
anmärkningar föranleda till eftersinnande hos dem,
som med allvar intressera sig för tidens stora,
mångfaldigt omtvistade, angelägenhet. Men
äfven i motsatt fall, är det doek min embets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
