Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delta tempel, der jag i dag talar, vore
kanske invigdt åt något förmultnadt helgon, vore
kanske en krämarebod för skändliga munkar,
som sålde syndernas förlåtelse åt den
mest-bjudande.
Sådan var alltså den stora meningen af
den store konungens hjelledöd. Tvåhundrade
år hafva förflutit sedan dess, och hundrade år
måste åter förbigå, innan våra efterkommande
kunna fira en högtid som denna. Om hundrade
år, huru ser här då ut i Korden? Ack, ingen
utaf oss får se det, och bland de mångfaldiga
hufvuden, som livimla der nere, finnes intet
enda, som då står uppe, utan de hafva alla lagt
sig till hvila i jorden. Men jorden sjelf, hvem
säger oss, att hon då ännu är till, och träder,
som nu, sin dans omkring solen? Både
uppenbarelse och förnuft lära oss, att hon en gång
skall förgåsj och det vill synas mången, som
om hennes mått snart vore fullt, oeh hennes
skuldbelastade hufvud började att hvitna till
skörd, såsom säden i andetiden. IIvem vet,
om ieke någon af de irrstjernor, som nu hota i
hennes grannskap, kanske halkar utur sin bana,
oeh med sin flammande q vast sopar bort henne
ur rymderna? Men äfven om hon står q var,
huru många förändringar kunna ej tima på
hundrade år! Vår tid i synnerhet lefver
liksom en utsväfvande yngling5 dess pulsar slå
högt, liksom på en febersjuk, oeh omhvälfnin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
