Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller åtminstone medgaf, en afvikelse från den
vanliga episka uniformiteten vid behandlingen.
Att upplösa den episka formen i fria fy riska
romanser, syntes mig derföre det lämpligaste.
Jag hade Oehlenschlägers exempel i Helge för
mig, och har sedermera funnit, att detta blifvit
följdt af flera. Det medför den fördelen, att
kunna omvexla versformen efter det särskilta
innehållet; och jag tviflar, att t. ex. Ingeborgs
klagan på något språk skulle kunna med fördel
behandlas i hexameter eller femmätige jamber,
rimmade eller orimmade. Jag vet, att många
anse detta stridande mot den episka
enheten, som dock så lätt öfvergår till
enformighet; men jag anser denna enhet mer än
tillräckligt ersatt genom det friare utrymme och
omvexling, som härigenom blifva möjliga. Men
just denna frihet fordrar äfven, om den rätt
skall användas, mera omtanka, förstånd och
smak; emedan man för hvarje särskildt stycke
måste vara betänkt på att uppfinna den
passande formen, den man icke alltid finner
färdig för sig i språket. Derföre har jag försökt,
med mer eller mindre framgång, att efterbilda
flera, i synnerhet antika, versformer. Sålunda
voro den femmätiga jamben, hyperkatalektisk i
tredje foten (II), den sexmätiga (XIV), de
Aristo-faniska anapesterna (XV), den trokaiske
tetra-melern (XVI), och den tragiske senarien (XXIV)
löga eller intet före mig försökta i Svenskan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
