Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derna, förhastade jubelropen om en nu först
vaknad religiositet, som skall förbättra verlden frän
grunden, och hvaraf vi, för fem eller sex år
sedan, ej skulle ha vetat någon ting. Tror man
då verkligen, att tidens sår ej ligga djupare än
att de så der lösligen kunna borttvättas, vore det
äfven med vigvatten? Tror man, att de fromma
minerna i tidens bandit-ansigte betyda något
annat än hyckel? Tror man, att den moderna
gudaktigheten är annat än den omvända sidan
af narrkåpan, sedan fritänkeriet blifvit utslitet?
Jag tror så fast som något menskligt hjerta på
religion och andakt, liksom jag tror på mitt
bättre väsende, på konst och odödlighet; men
på den färska omvändelsen, på psalmen under
galgen, tror jag ingalunda förr än jag får se
dess frukter. Det vore väl, om heligare, renare
hjertan klappade nu i manligare bröst än
fordom; men hvaraf skulle vi sluta det? Hvaraf
skulle vi ens hoppas en anledning dertill i
framtiden? Se på tidens tecken i norr och söder!
Vet du en nedrighet, ett barbari, en vanvettig
fördom, hvars upplifvande de ej förebåda? Ser
du någorstädes gerningen bättre, tanken ljusare,
hjertat renare? Tidens orm byter ofta om
skinn; men vederstyggligare än nu, just nu, har
jag aldrig sett den, så långt historien räcker
tillbaka, hväste han också idel psalmer, och vore
också lians rygg fullmålad, som en grafsten, med
bibelspråk. — Men nog, och för mycket, härom. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
