Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke hur tii fatt ttem till Stockholm. Men, kära
du, hvad skulle bisko}jliya verser egentligen vilja
säga? Förmodligen en brudpsalm? Om den
biskopliga, ja sjelfva den presterliga
värdigheten lära vi väl tänka något olika. Jag tackar
Gud, när jag någon gång kan vara glad och
uttrycka det i vers eller prosa; jag gör mig
icke en gång något samvete öfver ett lyekadt
skämt, äfven om det skulle ha afseende på
brudsängen. Allt pruderi — och annat är ofta
ej den presterliga värdigheten i umgänget — är
mig förhatligt, väl äfven föraktligt. Umgänget
är mig, liksom poesien, en fri konst. Allt har
sin lid, sade redan Salomo. Jag slösar ej gerna
bort mitt allvar, förrän det behöfves. När jag
går för altaret, tar jag biskopskåpan på; men
icke sitter jag till bords i henne. Mina vänner
mena väl, då de förmana mig till gravitet;
men det är sällan jag kan eller vill följa deras
råd. Icke vill eller bör jag visa mig
annorlunda än jag äi’, derföre att jag händelsevis fått
ett stift. Man får hålla mig till godo, sådan
jag är. Jag ka 11 verkeligen icke, vill icke
en gång, byta om skinn. Vore jag af naturen
surmulen och gravitetisk, så skulle jag ej draga
i betänkande att, äfven som prest, visa mig
sådan, men det skedde icke derföre å
einbe-tets vägnar. Nu då jag är, eller rättare varit,
stämd för umgängesglädje eller frivolitet eller
gudlöshet, som del lär kallas i Stockholm, ty c-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
