Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Vid en Prestvigning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag er derföre; till den ilit, som dageligen
samlar, lmru litet det ock må vara, till sitt
förråd5 jag förmanar er till den ifver, som ej
tröttnar på halfva vägen, eller förr5 till den
sjelfkänsla, som säger er huru litet J lärt och
huru ändlöst det är, som återstår att lära.
Följen J en sådan förmaning, betrakten J ert
kall, såsom J hören, som en anvisning på
kunskaper och bildning, ansen J hvarje dag
förlorad, som ingenting lärt eder, då kunnen
J lätt trösta er öfver bristen på jordisk
rikedom, ty då kommer han efter hand, han
kommer af sig sjelf den bättre rikedomen, som
hör till det allraheligaste, den andans och
vetandets rikedom, hvartill jag ville viga eder.
Jag viger eder vidare icke till verldslig
makt och inflytande. De tider äro förbi, de
äro lyckligtvis förbi, dä kyrkans tjenare voro
statens herrar. Det var mörka, våldsamma,
förvillade tider; ty den andeliga makten är i
sin natur skild från den verldsliga, och kan
derföre ej utan missförstånd och oreda inkräkta
på den sednares område. Derföre förkunnade
också den store Gudasonen sjelf, att hans rike
icke var af denna verlden, utan af en högre,
andeligare och ädlare; och det höfves oss, som
skola förkunna hans lära, att tänka sammaledes
och ej eftersträfva en makt, som är främmande
för vårt egentliga kall. Nu ligger också den
svenska kyrkan, som hon bör, icke öfver eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
