Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kymmer är så långt ifrån att vara straffbart,
att det snarare är säkraste bevis derför, att
man med allvar bebandlar mensklighetens
vig-tigaste angelägenheter. En tänkande man vill
ha sin tro byggd på säkra grunder, han vill
ha räkningen uppgjord mellan förnuftet och
uppenbarelsen, han blyges för att med
läpparna bekänna livad antingen hans förstånd ej
insett eller åtminstone hans hjerta ej omfattat,
han vill icke, att hans ofvertygelse skall
före-stafvas honom såsom en omyndig, eller hans
väsendes innersta helgedomar, hans tro och
hopp, upplösas i ett tomt munväder. I
synnerhet är detta slags tvifvel vanligt för dem,
som, i mer eller mindre mån, mätt kunskapens
djup, och derigenom vant sig att i allt lita på
egen forskning, och ej gerna vilja erkänna någon
högre domstol än det menskliga förnuftets.
Det är ett tvifvel, mine bröder, hvarför vi
ej behöfve blygas, emedan det, en gång
öfver-vunnet, gör oss fastare i vår tro och värdigare
att förkunna sanningens Evangelium. Guldet
pröfvas i degeln, och sanningen genom tviflet:
äro de äkta, så gå de begge godkända derutur.
Det är just det herrliga af Kristi lära, att allt
det väsendtliga derutaf i längden icke blott
bestar med pröfningen, utan äfven i allmänhet
visar en säkrare och genare väg till sanningens
källa. Ty när förnuftet länge grubblat öfver
tingens gåta, och ändtligen tror sig hafva upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
