Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som i dag talar: den rösten känner du från
länge5 ty det är rösten af en ungdomsvän, som
du haft kär och som länge älskat dig tillhaka.
Det är glada minnen, som hon återkallar,
enskilta, det är sannt, för oss, men likväl
sådana, att de ej behöfva sky något slags
offentlighet, sådana, att de utan rodnad kunna
inträda och visa sig äfven i Herrans tempel.
Ty vänskapen är i sig sjelf något heligt, Davids
och Jonathans vänskap var tacknämlig för
Herra-nom, förtroligheten mellan redliga män, den
är det enskilta lifvets gudstjenst, den är en
husandakt för hjertat. När hjertan meddela
sig, då står den Högste midt ibland dem med.
välbehag: när ungdomsvänner förena sig för
det goda, då är det godas Gud när med
välsignelsen. Låtom oss derföre ej blygas för vår
ungdoms drömmar, låtom oss snarare försöka att
bringa dem till verkställighet, med mandomens
kraft, med mognadens allvar. Låtom oss här
inför altaret, här i den Högstes åsyn, förnya
det löfte, vi ofta gjort i våra hjertan, att hvar
och en i sin stad verka livad han kan för
det rätta, det sanna, det ädla. Låtom oss
bedja Gud om kraft att afväpna den trotsige och
upprätta den svage, låtom oss bedja Gud att han
ville göra oss starka som örnar och fromma som
dufvoi’. Strid mot det onda, frid och förbund
med det goda: detta vare vår lösen och vårt
föreningstecken genom lifvet. Den som, i denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
