Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uncler regn och solsken, väfstolen slår sina
jetn-na slag, och skeppet går fredadt i hafvet.
Tacken Gud för en sådan välsignelse5 ty det har
ej alltid varit så ibland er, och två
århundraden äro ännu ej förflutna, sedan denne trakt
var en gränsort, allljemt utsatt för en fiende,
som brände templen, förhärjade landet ocli slog
dess söner. Men svenske konungars segersälla
vapen jagade den för alltid härifrån, och
flyttade gränserna ner till hafvet, som nu med
sina vågor går på vakt och värnar
rundtom-kring Sveas landamären. Och inom landet
är ju äfven frid och rolighet: det är icke här
som annorstädes, der kung och folk betrakta
hvarandra med misstänksamma blickar, och stå
med handen på svärdet, eller redan dragit det
i blodig brödrastrid mot hvarandra, såsom vi
förnimma, att det i dessa dagar skett hos ett
mäktigt, ett upplyst, ett segervant folk. Men
utom denna frid, så inom som utom landet,
gifves det äfven en annan, som består i
sam-drägt och enighet mellan de enskilta, i
broderligt öfverseende med gemensamma brister,
i kristelig välvilja och hjelpsamhet emot alla.
Gifve Gud, att jag äfven kunde lyckönska er
till detta slags frid, ty huru g od t och ljufligt
är, när bröder kunna sämjas! Gifve Gud, att
ingen söndring funnes inom detta samhälle,
att intet hemligt agg trädde tillsammans inom
dessa murar, ingen bitterhet, ingen afund, in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
