Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Vid en Kyrko-invigning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och livars flesta bekymmer ha sin medelpunkt
i hans och hans närmastes herguing och
tref-liad. Ty liur ofta händer icke, att hans
billigaste förhoppningar bort flyga, hans klokaste
företag misslyckas, hans käraste gå bort i förtid
och leinna honom qvar i sorgen! Fadren faller
i sin styrkas dagar, eller modren går bort
midt i sin sommar, ocb lenmar de små
öfver-gifna och värnlösa. Eller också kastas mannen
på sjuksängen, just när han som bäst behofde
arbeta för sitt och de sinas underhåll. Eller
också fördränker regnet hans gröda, eller solen
förbränner henne, eller haglet mal henne
sönder i förtid. Eller elden sliter sig lös, och
frossar opp på en stund hvad många års arbete
har samlat. Ack! olyckans tyghus är väl
för-sedt med vapen, menniskan kan ej beräkna
dem, och är dock utsatt för dem alla. Och
när de träffa, när välsignelsen förrinner såsom
vatten, och lyckan förvissnar mellan våra
händer: hvem kan då undra, " äfven det
starkaste sinne böjes, om tvekan och klenmodighet
uppstår, och all vår möda synes oss fåfäng?
Hvem kastar första stenen på den, som, i ett
sådant ögonblick af tvifvel och nedslagenhet,
utropar med Simon: Vi hafve arbetat hela natten
och fått intet.
Men på din ord, Herre, vill jag kasta ut
näten. Så lyder vår text slutligen. Måtte dessa
ord, i nödens och tvillets stunder, finna ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
