Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Inom Samfundet höll man dock tydligen före, att en annan samarbetsmetod med
allmänheten vore att föredraga, nämligen att gemensamt med eller under inbjudan av
andra befintliga sammanslutningar och myndigheter avhandla ämnen av samfällt intresse.
Den första gången detta tillämpades torde hava varit i maj 1890, då Samfundet,
tillsammans med »Merkantila Föreningen», på Börssalen anordnade ett möte i den då
aktuella slakthusfrågan. Därefter dröjde det fyra år innan något liknande samarbete
hördes av, men då var det återigen »Merkantila Föreningen» med vilken sådant etablerades,
och även i fortsättningen har det visat sig att hos denna förening samt hos
»Börssällskapet» varit att finna den bästa förståelsen för samgående intressen1). Sammanträdet år
1894 gällde den föreslagna Frihamnen.
År 1896 hade man till ett föredrag om »de senare årens havsundersökningar»
inbjudit icke endast länets hövding, lotschefen samt befälet på det hydrografiska
undersökningsfartyget utan även riktat en kallelse till »Göteborgs Fiskeriförening», en invit som
hörsammats av ett 40-tal av dess medlemmar. Ännu större blev tillslutningen av inbjudna,
då i mars 1898 Samfundet behandlade frågan om »Kanal mellan Vänern och Göteborg»,
Till detta hade som gäster infunnit sig ett 90-tal medlemmar från »Börssällskapet»,
»Merkantila Föreningen» och »Kanalflottans Ångbåtsbefälhavaresällskap». »Merkantila
Föreningens» samarbete söktes återigen i okt. 1903 nämligen för ett gemensamt möte för
dryftande av frågan som med vissa mellanrum då och då blir aktuell nämligen om
befrämjandet av svensk arbetskraft och svenska varor.
Med år 1906 börjar Samfundet att vända sig icke blott till enskilda föreningar utan
även till officiella korporationer och myndigheter, speciellt de kommunala och detta
naturligtvis vid debatterna och diskussionerna gällande kommunaltekniska frågor. De
frågor som därvid hava trätt i förgrunden hava varit »bangårdsfrågor» samt »hamnfrågor»
samt dessutom vissa mera allmänna frågor exempelvis om »byggnadskostnadernas
förbilligande», »värme- och sanitetsproblem för skolor», »vår handelsflottas utveckling»,
»Stadsteaterfrågan», »ingeniörsutbildningen». Till dylika frågors dryftande hava varit inviterade
Stadsfullmäktige, Magistraten, Drätselkammaren, Hamnstyrelsen, Hamnberedningen,
Byggnadsnämnden, Folkskolestyrelsen, Handelskammaren, Götaplatsberedningen,
Stadsfullmäktiges teaterberedning, Styrelse och lärare vid Chalmers Tekniska Institut,
Industrikammaren, Svenska Mässans styrelse m. fl.
Allt fortfarande håller Samfundet givetvis kontakt med förut nämnda föreningar
samt inviterar vid lämpliga program nya sådana exempelvis:
Göteborgs Textilindustriförening, Kungl. Automobilklubbens Göteborgsavdelning.
Svenska Aer oklubben i Göteborg, Föreningen för Flygtrafik i Göteborg, Göteborgs
Redareförening, Fysiska Sällskapet, Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets Samhället i
Göteborg, Chalmersska Ingeniörsföreningen, Göteborgs Byggnadstekniska Förening, Göteborgs
Hantverks- och Industriförening, Nautiska Föreningen, Anglo-Swedish Society.
x) »Handel och Industri» är ju då det gäller våra näringar en ofta hörd kombination.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
