Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XI.
Samfundets lokalfråga.
När Tekniska Samfundet startades i november 1882, existerade en lokalfråga endast
så till vida, att man sökte efter en lämplig och billig sal för hållandet av själva
sammanträdena. I anslutning till stadgarnes första paragraf, vari det bestämdes, att
endast medlem av Slöjdföreningen i Göteborg kunde bliva medlem av Samfundet, låg
det närmast till hands att tänka sig Slöjdföreningens skolas lokaler såsom
sammanträdes-ställe.
Efter därom gjord framställning fick Samfundet också för sina sammanträden
disponera ett rum i Slöjdföreningens Skola, då inrymd i Chalmersska institutets nuvarande
byggnad vid Vasagatan. Den enda utgift för lokal man hade, var den obetydliga avgiften
av 3:— kr. per sammanträde, »att fördelas lika mellan 2 vaktmästare och portvakten».
Men sammanträdena utgjordes då, liksom allt fortfarande, av tvenne delar, den första
med förhandlingar, föredrag och diskussioner, den senare, den s. k. »sociala», med supé
och samkväm, och erfarenheten har givit vid handen, att det personliga umgänget och
samspråket under den senare delen kan vara av mycket stor betydelse. Då man ju på
Slöjdföreningens skola icke kunde arrangera någon »senare del», nödgades man förflytta sig
till annan lokal, en restaurant, och därvid förlorade man rätt lätt åtskilliga av deltagarna
i den första delen av mötet.
Sedan man insett nackdelen av ett sådant arrangemang, började man att fr. o. m. år
1885 anordna även förhandlingarne å restaurant, vanligast »Haglunds Hotell». Under
åren 1885 och 1886 höllos 2/3 av sammanträdena därstädes. Emellertid blevo väl
antagligen supéerna något för dyra på denna stadens finaste restaurant, och därför vände
man sig år 1886 till sällskapet »Gnistan», vilket disponerade »Valand» med dess
restau-rantmöjlighet, med förfrågan, på vilka villkor »Valand» kunde upplåtas för c:a 8
sammanträden på året. »Gnistans» svar torde hava varit tillmötesgående, detta att döma
därav, att »Valand» under den närmast följande tiden blev den vanligaste
sammanträdeslokalen. Det synes, som skulle Samfundet betalat en viss lokalhyra för sina
sammanträden då för tiden. Under åren 1886—1895 uppgick hyresbeloppet per år till
i medeltal 105 kr. Därefter försvann denna utgiftspost ur räkenskaperna, antagligen
därigenom, att källarmästaren i stället debiterade de i samkvämet deltagande gästerna
högre än förut men strök själva »lokalhyran». Vilken metod som är den riktigaste må
lämnas därhän. Det kan dock synas, som låge det ett visst missförhållande däruti, att
hela lokalhyran för aftonen skall betalas endast av dem som deltaga i samkvämet efteråt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
