- Project Runeberg -  Tekniska samfundet i Göteborg 1882-1932 /
278

(1932) [MARC] - Tema: Göteborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska insatser i kullagerteknikens utveckling. Av SVEN WINGQUIST

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 3 och 4. Rester av axiallager, tillhörande de ur Nemisjön uppgrävda fartygen.

med de nu vanliga. I en fransk lagerkonstruktion från år 1860 observerar man samma
förhållande. (Fig. 10).

Sin första verkligt praktiska betydelse fick kullagret emellertid först genom
tillkomsten av velocipeden. Det första cykelkullagret av år 1869 var ganska primitivt, men det
gav upphov till en mångfald nya konstruktioner, bl. a. det s. k. konuslagret, som länge
blev förhärskande. Tack vare cyklarna blev kännedomen om kullagrets energibesparande
egenskaper hastigt spridd, och detta har utan tvivel främjat kullagrets utveckling till ett
även på andra områden allmänt användbart maskinelement.

Utan att närmare ingå på de många konstruktionerna från slutet av 1800-talet och
början av 1900-talet vill jag här erinra om, att ett nytillkommet fortskaffningsmedel —
automobilen — vid denna tid krävde en rationell lösning av lagerfrågan. Men även på
många andra områden ville man tillgodogöra sig de fördelar, som den nya lagertypen
ansågs komma att medföra. På de svenska insatserna i denna utveckling skall jag här något
närmare ingå.

*



Resultatet av de klassiska försök, som omkring år 1900 utfördes av Rob. Stribeck1)
och som kan sägas i avsevärd grad hava bidragit till att omskapa kullagret till ett
självständigt maskinelement, utgör den grund, på vilken svenska teknici byggde vidare, när

det gällde att klarlägga såväl principerna för en
allmänt användbar kullagerkonstruktion och
beräkningsmetoderna för densammas dimensionering
som även materialfrågan. Den för kullagrets
håll-fasthetsberäkning grundläggande, av Hertz
upp-Fig. 5. Rekonstruktion av lagret enligt ställda teorien har utvidgats av K. Sundberg ),
fig. 3 och 4. Weibull3) m. fl., så att man numera kan

9 Professor Robert Stribeck, Stuttgart.

2) Civilingenjör fil. kand. Knut Sundberg, bitr. vägingenjör i St. Kopparbergs län.

3) Professor W. Weibuee, K. Tekn. Högskolan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:21:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tekniskgbg/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free