Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs Hamn under 50-års-perioden 1882 till 1932. Av Hamnöveringeniör, major KNUT E. PETTERSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samtliga dessa 8 första kranar byggdes scm enkelportalkranar d. v. s. gående över ett järnvägsspår, ett
förhållande, som gjort att man å Masthuggskajen allt framgent vid nyanskaffningar måst vidhålla denna
krantyp, ehuru den med tiden visat sig mindre lämplig. En övergång till dubbel- eller vinkelportaltyperna skulle
nämligen nödvändiggjort flyttning av såväl järnvägsspår som skjul, vilket skulle dragit alltför stora kostnader.
År 1903 fick hamnen ett synnerligen värdefullt tillskott i sin kranutrustning i och med anskaffandet av
stadens flytande 50-tons kran (»pontonkranen»); önskvärdheten och behovet av en dylik hade påvisats redan
på 1880-talet och hamnmyndigheterna hade begärt medel redan år 1894 fast utan att vinna gehör.
Tillgången på täckta upplagsplatser (skjul m. m.) var som förut nämnts i äldre tider mycket ringa. År
1888 tillkommo efter upprepade klagomål på bristande skjulutrymme dels ett skjul om 800 m2 (senare kallat
nr. I), liksom det förut befintliga (sedermera kallat nr. II) förlagt till Packhuskajen, dels ett öppet skjul om
500 m2 å Skeppsbron. Detta senare saknade väggar och var egentligen endast ett tak å stöttor, varav namnet
Fig. 6. Tvärsektion av den åren 1888—92 utförda delen av Masthuggskajen med varuskjul, järnvägsspår
och kran.
»Nollan» (0) eller »Paraplyet». Härjämte gjordes under åren 1889—90 vissa om- och tillbyggnader av Stora
Tullpackhuset, varigenom ytterligare ökat skjulutrymme erhölls.
I och med i:sta utbyggnaden av Masthuggskajen erhöll staden även sina första större skjulbyggnader,
nämligen de under åren 1893—94 utförda 4 stora och höga envånings träskjulen III—VI (se fig. 6) om vardera
1.600 m2 golvyta. Genom sin då moderna utrustning med körbara kranar och stora skjul samt dessutom försedd
med järnvägsspår blev också Masthuggskajen vår första kaj med kontinental prägel.
Hamnbanor.
Vid byggandet av Masthuggskajen framdrogs S. J:s hamnbana, som då sträckte sig fram utmed
Skeppsbrokajen till Järnvågen, vidare västerut och in på det nya kajplanet. Vid kajens i:sta utbyggnad anlades 2 st.
kajspår samt vid 2*.dra utbyggnaden 3 st. kajspår, varjämte spår anlades bakom varuskjulen, till en början 3 st.
I detta samband kan följande vara av intresse att erinra om. Redan 1865 umgicks man i staden med
planer att utdraga S. J:s hamnbana till landsidan av de enskilda »hamnarna» längs Masthugget, varvid linjen
skulle framgått i eller intill nuvarande allén å hela sträckan från Trädgårdsföreningen till Järntorget. Undrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
