Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs Hamn under 50-års-perioden 1882 till 1932. Av Hamnöveringeniör, major KNUT E. PETTERSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förtöjningsområdets vid Pölsebo storlek. Detsamma omfattar nu endast västligaste
delen av det ursprungliga området ocli har
1 läge för 10 m:s djup om c:a 230 m. längd mellan moringarna
1 » »8 » » » » 200 » » » »
3 » »7 » » » » 150 » » » »
Med anledning av en del erfarenheter, man på senare tid haft angående
moringsskru-varna, måste man nog tyvärr räkna med, att åtminstone inom vissa delar av hamnen
(speciellt västra delen med dess lösa bottenlera) man med desamma ej kan ernå full säkerhet
för nutida stora fartyg. I åtminstone ett fall har nämligen skruven skurit sig ut i sidled
samt dragits uppåt, så att den släppt. I ett sådant fall synes varken större
nedskruv-ningsdjup eller större diameter å skruven kunna påräknas medföra någon nämnvärd
förbättring. Redan år 1911 har också försök gjorts med moringsankare av armerad betong i
form av stora plattor, vilka nedlagts i muddrade gropar; de hava hittills visat sig
ändamålsenliga.
Åren 1917—18 revos Norra Vågbrytaren och de invid densamma belägna
pråmhamnarna för att medgiva c:a 70 m:s förflyttning av segelrännan åt söder vid denna plats.
Omläggningen, som i en nära framtid skulle blivit nödvändig för att bereda bekväm infart för
större fartyg till den under byggnad varande Centralhamnen, betingades närmast av
Gö-taverkens nya flytdocka, som 1918 förlädes utanför verkstaden. För denna flytdocka, som
ursprungligen byggdes för 10.000 tons lyftkraft (sedermera ökad till 18.000 ton)
uppmuddrades en stor till en början 13,7 m (senare 16,0 m) djup grop, vilken till större delen
sträckte sig inom den gamla segelrännan.
I stället för den gamla vågbrytaren byggdes en ny sådan i den nya segelrännans
södra kant, och innanför vågbrytaren anordnades ett par bojlägen. Som ersättning för
pråmhamnarna utfördes 1917 två nya sådana utanför Tingstadsvassen (nr 1 och 2).
Pråmtrafiken — som i Göteborgs hamn ständigt varit rätt varierande, beroende på de
växlande pråmhyrorna, som bestämma pråmarnas lämplighet som flytande
upplagsplatser — hade under krigsåren betydligt ökats, varför behovet på pråmhamnar då åter växte.
Till följd därav byggdes 1918—1919 ytterligare 3 st. pråmhamnar (nr 3—5) liknande de
två 1917 utanför Tingstadsvassen byggda och intill dessa, alla tillsamman rymmande
750 st. pråmar. Pråmantalet har maximalt varit uppe i c:a 3.000 st. För närvarande
torde pråmhamnsbehovet vara fullt tillgodosett.
Kajbyggnader och hamnbassänger.
Eftersom man i regel till en kaj byggnad hänför även den närmast kajen belägna delen
av vattenområdet, där fartygen äro förlagda, har jag i denna beskrivning räknat
hamnbassänger, försedda med kajer, såsom kaj byggnader och icke upptagit dem under
»Fördjupningar», varmed jag huvudsakligen avsett infarts- och segelrännan, förtöj
ningsområ-den m. m., d. v. s. sådana delar av hamnen, vilka icke direkt inramas av kajbyggnader o. d..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
