Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektroteknikens 50=åriga utveckling i Göteborg och dess omgivningar. Av Professor FREDRIK H. LAMM.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektricitetens kommunalisering i Göteborg.
Under 1902—1907 hade stadens kraftstation förutom till spårvägarne och dessas
verkstäder levererat energi endast till en del lyftkranar i hamnen samt från år 1905 till
belysning i stadens fiskhall. Många röster hade vid skilda tillfällen höjts för att staden själv
skulle taga hela elektricitetsdistributionen i sin hand.
De båda distribuerande bolagens ledningsnät, som icke anordnats med särskilda
matarekablar och särskilda fördelningsledningar för upprätthållande av en jämn driftspänning
över hela staden, och som utsträckts till avlägsna stadsdelar, hade med tiden blivit allt mera
överbelastade, vilket hade till följd, att spänningen i de avlägsna stadsdelarne under
belys-ningstid var ytterligt låg, trots det att spänningen hos de närmare stationerna varande
konsumenterna successivt hade höjts. Följden blev, att belysningen i vissa stadsdelar blev
ytterst dålig, och att glödlamporna i andra stadsdelar fort svartnade eller förbrukades. De
grova luftledningarne, spända härs och tvärs över gatorna, förfulade dessutom stadsbilden.
Då härtill kom, att de likaledes i luften härs och tvärs och i stora knippen framdragna
telefonledningarne fingo allt större utbredning, funno sig stadsfullmäktige d. 3 december
1885 föranlåtna att antaga dels »allmänna villkor och bestämmelser för tillstånd till
framdragande i Göteborg af under jordsledningar för elektricitet» och dels en »ordningsstadga
för anläggning och begagnande av elektriska ledningar i Göteborg». Ordningsstadgan blev
den 17 mars 1886 fastställd av Konungens Befallningshavande i länet.
På grund av dessa bestämmelser inlämnade båda elektricitetsverksbolagen, vilka
dittills endast haft jordkablar å vissa kortare sträckor i stadens parker, under de närmaste
åren ansökningar om att få bibehålla och framdraga under jordskablar inom staden, men
båda bolagens ansökningar avslogos av stadsfullmäktige, som i samband därmed d. 27
februari 1890 beslöto tillsätta en särskild beredning för att utreda frågan om den elektriska
belysningen i allmänhet samt om lämpligheten av att staden själv övertoge densamma.
Efter underhandlingar mellan beredningen, som var av den åsikt, att staden borde
taga den elektriska belysningen i egen hand, och de båda bolagen, avgåvo dessa upprepade
anbud på försäljning och överlåtelse till staden av sina anläggningar. Stadsfullmäktige
avslogo emellertid dessa anbud, vilka år 1892 avsågo en ersättning av 200.000 kronor till
Göteborgs Elektriska Aktiebolag och 230,000 kronor till Aktiebolaget Elektron.
Sedan Göteborgs poliskammare år 1899 på grund av upprepade eldsvådor, förorsakade av
de elektriska ledningarne, påpekat behovet av skärpta ordningsföreskrifter för dylika
ledningar, godkände stadsfullmäktige ett av en särskild beredning utarbetat förslag till sådana
ordningsföreskrifter. Dessa, som fastställdes av Konungens Befallningshavande den 11
januari 1901, innehöllo utöver vissa skärpta tekniska föreskrifter bland annat
bestämmelser om, att elektrisk anläggning med ledning avsedd att sträckas utanför den egendom, där
elektriciteten alstras, icke fick inrättas utan stadsfullmäktiges tillstånd, att
stadsfullmäktige ägde bestämma maximitaxa för elektrisk energi för distribution samt att
stadsfullmäktige ägde att pröva, på vilka villkor de redan befintliga anläggningarne fingo bibehållas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
