Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektroteknikens 50=åriga utveckling i Göteborg och dess omgivningar. Av Professor FREDRIK H. LAMM.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För denna sistnämnda station, som anordnats med hänsyn till den starkt växande
konsumtionen i stadens centrum, har man frångått de i Göteborgs elektricitetsverk eljest
för omformning till likström använda roterande maskinerna, vilka skulle kunnat
åstadkomma störande buller i angränsande fastigheter, och i stället installerat en modern
kvicksil verlikrikt are, den i avseende på strömstyrka största i Sverige. Det är av intresse att
anteckna, att denna, den första i Sverige tillverkade storlikriktaren uppställts på samma
grund, där 43 år tidigare uppställdes bland de första i Sverige tillverkade, till ångmaskiner
direktkopplade elektriska maskiner, avsedda för generering av elektrisk energi till
försäljning åt allmänheten.
Den storartade utveckling, som elektricitetsverket uppvisar, torde förutom på en
kraftigt förd propaganda i hög grad bero på de billiga taxor, som kunnat tillämpas tack vare
dels det fördelaktiga kontraktet om energileverans från Trollhätte Kraftverk och dels de
ekonomiska riktlinjer, efter vilka verket anlagts.
Begynnelsetaxan för 2 X120 volts likström var för belysning 35 och för kraft 18 öre
pr kwh. med rabatt av högst 15 % vid större förbrukning. Vid ackordstariff tillämpades
ett pris av 9 kr. per år för belysningsenhet om 20 watt. År 1910 sänktes detta
ackords-pris till 7 kr. År 1912 infördes en taxa att tillämpas för uppvärmning nattetid (mellan
kl. 22 och 6), utgörande 25 kr. per max. uttagen kw. och år jämte 1 öre per kwh. Samma
år sänktes det allmänna likströmspriset för kraftändamål från 18 till 15 öre per kwh. Det
allmänna belysningspriset sänktes 1927 från 35 till 30 öre per kwh. Påföljande år
fastställdes en särskild s. k. hushållst axa, utgående med ett grundpris per rum och år av 10
kr. och ett tilläggspris per förbrukad kwh. av 9 öre under vinterhalvåret och 5 öre under
sommarhalvåret. Slutligen har det allmänna belysningspriset under 1930 sänkts från 30
till 25 öre per kwh. Samtidigt antogs en ny hushållstaxa med ett grundpris av 6 kr. per
rum och år (dock lägst 12 kr.) och ett tilläggspris av 15 öre per kwh.
För högspänningskonsumenter har alltsedan Trollhättekraftens tillkomst gällt en
normal taxa av 85 kr. per maximalt förbrukad kw. och år jämte 1 öre per förbrukad kwh.
och en fast anslutningsavgift av 1.000 kr. per år. Å denna taxa har dock för varje 1.ooo-tals
timme, varmed utnyttningstiden överstiger 3.000 timmar per år lämnats en rabatt av kr.
2:50 per max. kw.
Redan i slutet av år 1910 hade till elektricitetsverkets industrinät tillkopplats 17
högspänningskonsumenter med ett sammanlagt anslutningsvärde av c:a 7.000 kw. Vid
1931 års utgång var motsvarande anslutningsvärde c:a 50.000 kw.
Den under världskriget förefintliga bristen på lysoljor och stearinljus samt
förhöjningen av gaspriset har givetvis på sin tid bidragit till en stark ökning av elektricitetens
förbrukning. Trots de vid den tiden onaturligt ökade kostnaderna för installationernas
utförande visade sig en mycket kraftig ökning i installationernas antal. Denna ökning var
så stor, att den ungefär vid samma tidpunkt i stor utsträckning verkställda övergången
från koltråds-glödlampor till de c:a 3 gånger så ekonomiska metalltråds-glödlamporna icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
