Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs bangårdar. Av Bandirektör ANTON LARSSON RYHAGEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Västergötland—Göteborgs järnvägars rangerstation.
Denna bangård är belägen invid Västgötabanans huvudspår öster om Gullbergsån
och blev med intilliggande lokomotivstallar och verkstäder anlagd vid banans tillkomst
samt kommer, oavsett den ovan skildrade, år 1932 genomförda omläggningen av
järnvägens ingångslinje, att tillsvidare bibehållas. För Västergötland—Göteborgs järnvägar
hava dock i samband med det ändrade läget för ändstationen tillkommit nya
lokomotivstallar och även godsspår för mjölkvagnar m. m. i närheten av den nya
personstationen vid Burggrevegatan.
Göteborgs hamnbangårdar.
Redan i samband med byggandet av Göteborgs första järnvägsstation, eller år 1855,
avtalades med Göteborgs stad om anläggning av en hamnbana, vilken byggdes från
statsbanestationen längs södra stranden av Göta älv förbi Eilla Bommens hamn och Stora
Bommen fram till dåvarande »Nya hamnen» vid Pustervik, nordväst om Stora Otterhällan.
Vid hamnbanan skulle »anläggas en mindre bangård med nödigt utrymme för det antal
godsvagnar, som blefve erforderligt framför packhuset, magasinen och övriga inrättningar,
till rörelsens befrämjande». Enligt avtalet skulle underbyggnaden för spåren i hamnen
bekostas av Göteborgs stad och överbyggnaden av järnvägen. Hamnbanan skulle vara
järnvägens egendom med inlösningsrätt för staden. Några år senare utsträcktes
hamnbanan västerut till Järnvågen mitt för nuvarande Järntorget.
Vid Bergslagsbanans tillkomst år 1877 sammanknöts vid Eilla Bommen dess
godsbangård med den befintliga hamnbanan, varjämte, enligt överenskommelse med Göteborgs
drätselkammare av 14 juli 1879, hamnspår utdrogos från Bergslagernas järnvägs bangård
till älvstranden å Hultmans holme, Gullbergs Strandgata. Ursprungligen utlades där två
parallella spår. År 1903 tillkom ett tredje. Det är detta spårsystem, tillika med
industrispåret vid Marieholm och spåren till oljehamnen därstädes, som nu ingår i begreppet B. J.
hamnbana i Göteborg.
År 1891 överenskoms om fortsättande av »S. J. hamnbana» västerut till Sänkverket
med kostnadernas fördelning på enahanda sätt som år 1855 avtalats. Ytterligare behov
av hamnbanans förlängning å södra älvstranden gjorde sig emellertid gällande, i och med
att staden anlade Stigbergskajen och fiskhamnen vid Vädersågen. Efter förhandlingar
träffades år 1911 nytt avtal mellan staden och statens järnvägar ifråga om
hamnbane-spåren. I kontraktet bestämdes, att staden liksom tidigare skulle bekosta
underbyggnaden, men att kostnaden för överbyggnaden skulle fördelas på så sätt, att
spåranordningar å de delar av spårsystemet, där särskilt stöd i sidoled erfordrades för
sten-sättning, makadamisering o. d., skulle betalas med 42 % av statens järnvägar och 58 %
av Göteborgs stad samt i övrigt med hälften av vardera parten. I enlighet med detta
avtal tillkom även den stora ranger- och vagnuppställningsbangården vid fiskhamnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
