Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två märkliga tilldragelser inom bryggeriindustrien för 50 år sedan. Av Ingeniör ERIK OLSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur kommer det sig, att denna jäst har hållit sig bra från 1845 till 1882 och
nn urartar? Renligheten i mina källare har i varje fall ej blivit mindre, utan
snarare förbättrats, sedan jag under de sista åren med hjälp av kylmaskiner ej blott
avkyler luften i jäskällarna så kraftigt, att jag inga issimmare behöver, utan även
så fullständigt renar luften genom ett kraftigt regnbad av iskallt saltvatten, att
luftanalysen ej kan finna spår av organismer däruti».
Härefter meddelar brevskrivaren, att han aldrig tidigare bryggt under
sommarmånaderna, men blivit tvungen därtill under de två sista åren på grund av stark
omsättningsökning samt att d:r Hansen funnit, att just under de tre sommarmånaderna juli, augusti,
september luften kring bryggeriet var starkt bemängd med bl. a. vild jäst. Den
omständigheten att ölets försämring sammanföll med bryggningen under nämnda tre månader
väckte tanken att vörten inficerats av vilda jästceller, som sedan utvecklat sig i jästen.
Brevet fortsätter:
»Detta föranledde en sorgfällig undersökning av jästen, och det lyckades
herr Hansen att genom en mycket sinnrik metod fördela cellerna så, att i ett stort
antal pasteurkolvar i var och en det kom blott en enda cell, som sedan förökades
och bildade i varje kolv en liten koloni av celler. Ur dessa kolonier uttogos enskilda
celler och fastställdes genom tydliga kännemärken olika arter. Utom den rena
Saccharomyces cerevisiae påträffades i min jäst två vilda former.
Av en enda cell av vardera av de 3 formerna utvecklades sedan i
pasteurkolvar nya kolonier, vilka så småningom förökades, tills en jäsning kunde inledas
i 3 små kar, vilka gå vo öl av alldeles olika smak och beskaffenhet.
Jästen av den rena Saccharomyces cerevisiae infördes därefter som
anställjäst i bryggeriet och gav en mycket vacker jäsning med vackert täcke,
hastig klarning i kontrollglasen, en lämplig attenuation från i31/2% till 6—7% Balling
och hastig klarning i lagerfaten och fin smak på ölet. Nu kommer jäsningen i hela
mitt bryggeri framgent att föras med denna rena jäst, åstadkommen ur en enskild
cell. Sannerligen en triumf för den vetenskapliga forskningen.––––––-»
Brevet giver en högintressant inblick i de kritiska jäsningsförhållanden, som inträffade
år 1882 vid Gamle Carlsberg, och som blevo den omedelbara impulsen till det kort därpå
införda Hansens renodlingssystem.
Det andra citatet gäller kylmaskinens utbredning i bryggeriindustrien för 50 år sedan
och har ursprungligen stått att läsa i en minnesskrift, som utgavs i samband med »Femte
tyska bryggaremötet år 1884». Det lyder:
»Under de två sista åren har användningen av kylmaskiner i
underjäsnings-bryggerier inträtt i ett nytt stadium, över hundra betydande bryggerier hava
infört den mekaniska källarkylningen, och man finner idag i Tyskland bryggerier
av största slag, som utan varje isförråd brygga hela sommaren igenom och vilkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
