Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern kemisk=teknisk undervisning och forskning. Intryck från en resa till europeiska kemiska laboratorier sommaren 1931. Av Professor J. ARVID HEDVALD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetssätt är helt i överensstämmelse med prof. Eitels. För närvarande arbetades det
ivrigt med problemet om olika fibrers och dylika ämnens struktur.
Röntgenupptagningar ha ju även beträffande sådana ämnen varit i stånd att under de senare åren
lämna viktiga upplysningar om atom- och radikalplacering samt cellsammanfogningen.
Det kan ha sitt värde att påpeka, att dessa, ytligt sett mycket teoretiska undersökningar,
kommit till omedelbar användning inom tekniken, som därigenom fått förklaring på en del
förut obegripliga iakttagelser vid t. ex. cellulosans behandling med vissa kemikalier.
Mer-ceriseringen har, för att nämna ett exempel, dragit viss nytta härav, liksom för övrigt alla
processer, som ha med cellulosans hydrolys att göra.
Professor Herzog hade naturligtvis i egenskap av gammal läroboksförfattare väl
tänkt igenom vad som har med undervisningen i kemisk teknologi att skaffa. Jag
begagnade mig av tillfället att med honom dryfta de frågor, som nu närmast intressera oss här i
samband med det nya laboratoriets inredning. Han uttalade som sin bestämda mening,
att det för de unga blivande ingeniörerna vore vida viktigare att under den sista delen av
deras utbildning få syssla med ett litet forskningsarbete än att laborera med en massa
tekniska maskiner, vilka laboratoriet aldrig, vad konstruktionen beträffar, kan hålla i nivå
med de tekniska förbättringarna. Om tid finnes, så kan ju några enkla övningar göras,
men mera betydelsefullt är att eleven får lära sig tänka och tänka just med det
kunskaps-material, som han under tidigare årskurser samlat. Det var med stor tillfredsställelse jag
hörde honom yttra vad jag så många gånger sagt själv: Vi behöva nu en annan typ av
in-geniörer än för endast ett par tiotal år sedan. Ingeniören av idag måste hava vetenskaplig
skolning, observationsvana och känsla av forskningens ansvar. En dylik ingeniörstyp kan icke
danas annat än genom egen forskning.
På eftermiddagen följde jag med prof. Eitel till Technische Hochschule och åhörde på
prof. Schmidts (mineralogi) kollokvium ett föredrag av prof. Stransky från Sofia om
upplösning och tillväxt av kristallytor, en kritik och ett komplement till de bekanta
undersökningarna av prof. KossEL i Kiel, som höll föredrag om dessa spörsmål vid senaste
kongressen i Köpenhamn 1929. Professor Schmidt hade på sin institution en röntgeninstallation
avsedd för elevernas övningar i strukturbestämningar. Det är alltså ingeniörer, som övas i
dylika ting, och jag tror att jag får tillägga en sak för att klargöra, att det här är fråga
om stor framsynthet och inte om överteoretisering. Yteffekternas kemi, kapillarkemien
och adsorptionsföreteelserna, och varför inte också nämna de problem, som just
behandlats av Stransky, kristallisation och upplösning, äro alla processer, som höra till den
tekniska kemiens viktigaste grunder, och som också oupplösligt sammanhänga med och få
sin förklaring genom kunskapen om atomers eller joners inbördes placering i
kristallgit-terna. Först genom kännedomen om de lagar, som reglera dessas byggnad faller också
åtminstone något av den slöja, som länge helt omgivit de katalytiska processerna, vilka
utgöra grunden för en hastigt växande mängd av den kemiska teknikens allra viktigaste
förfaringssätt. Till dylika resultat av modern forskning ansluter sig även förklaringen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
