Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern kemisk=teknisk undervisning och forskning. Intryck från en resa till europeiska kemiska laboratorier sommaren 1931. Av Professor J. ARVID HEDVALD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tydligt av panslaviska idéer. Tjeckerna som de avgjort mest europeiserade av slaverna och
Praha i egenskap av den förnämsta slaviska staden sticka ej under stol med avsikten att
nnder sina fanor och i sina bildningsanstalter samla och bilda sina mer efterblivna bröder i
den slaviska syskonkretsen.
Det är onekligen ett djärvt mål, som tjeckerna satt sig före. Den slaviska rasen talar icke
ens i »Ceskoslovensko » med samma tunga, och kulturnivån inom olika delar av den [-pån}d;t-födda-] {+pån}d;t-
födda+} republiken varierar betydligt. I detta starkt sockerproducerande land använder man
med förkärlek den f. ö. även annorstädes förekommande indiceringen av det kulturella
stadiet genom angivande av mängden förbrukat socker per individ. I Slovakiet visar denna
index ett värde, som är endast en tredjedel av värdet för Böhmen, det nuvarande Cechy.
Ett mål som det nämnda kräver bildningsanstalter och i detta fall även olikspråkiga. Vad
den nya staten i detta avseende åstadkommit eller håller på att åstadkomma är imponerande
icke minst därigenom, att det delvis möjliggjorts genom privata uppoffringar. Riket erhöll
nämligen som »morgongåva» tjugo procent av dess inbyggares egen förmögenhet. Trots
allt är det dock just i avseende på genomförandet av detta storslaviska program, som man
måste ställa sig en smula tveksam både i avseende på metoder och utsikten att realisera
planerna. I Praha finnes det tjeckiska, tyska, ryska och ukrainska vetenskapliga
bildningsanstalter eller andra olikspråkiga institutioner och lärda sällskap. De tjeckiska och
de tyska omfatta vardera fullständiga universitet och tekniska högskolor. De båda
universiteten leda sitt ursprung från det av Karel IV 1348 anlagda, som genom en lag av 1882
delades i »C. k. Ceskå Universita Karlo-Ferdinandova»och »K. K. Deutsche
Karl-Ferdinands-Universität». Det förra heter efter pånyttfödelsen nu »Karlova Universita » och det senare
»Deutsche Universität». Studentantalet är respektive 9941 och 4714. I det tjeckiska
universitetet fördelar sig detta antal på följande sätt på de fyra fakulteterna, teologer 77, jurister
4273, medicinare 2341 och filosofer 3250, varav 1629 »naturvetare». För de båda tekniska
högskolorna är elevantalet, för den tjeckiska 5080 och för den tyska 2040. De
vetenskapliga inrättningarna till förmån för »de ryska och ukrainska emigrationerna» datera sig av
lättbegripliga skäl till åren närmast efter freden och äro mera fragmentartade. Vad den
ryska beträffar så är väl »den ryska juridiska fakulteten» med ett 20-tal professorer den
viktigaste. För Ukrainas intressen finnes ett universitet med juridisk och filosofisk fakultet
(ca 25 professorer), vidare den s. k. »ukrainska pedagogiska högskolan», innehållande
filosofisk och musikpedagogisk fakultet med sammanlagt ett 20-tal professorer. Inom såväl
de ryska som ukrainska instituten äro naturvetenskaperna företrädda. Akademier,
bibliotek, museer m. m. finnas av bådadera. Det kan ha ett visst intresse att här nämna, att det
sammanlagda antalet ännu verksamma professorer — docenter och universitetslektorer
oräknade — torde uppgå till inemot femhundra endast i Praha. I Brno(Briinn),
huvudstaden i Morava (Mähren), äro förhållandena likartade, om än i något mindre skala och i
avseende på en del lärarekrafter i ett slags hälftenbruk med Praha. I slutet av maj invigdes
för övrigt just där ett nytt, synnerligen väl utrustat kemiskt högskolelaboratorium. Av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
