Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern kemisk=teknisk undervisning och forskning. Intryck från en resa till europeiska kemiska laboratorier sommaren 1931. Av Professor J. ARVID HEDVALD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till inflyttning om ungefär ett år. Efter en förberedande orientering på denna byggnads
arkitektkontor gjorde jag tillsammans med en byggherre och docent B arta — en av
si-likatkemiens företrädare vid den tjeckiska tekniska högskolan och f. ö. laboratoriechef
och sekreterare hos »Ceskoslovenskå Keramickå Spolecnost» (Tjeckoslov. Keram.
Sällskapet) i Praha — en rond genom de halvfärdiga lokalerna. För att ge ett begrepp om
storleken av denna laboratoriebyggnad kan jag nämna, att endast
sprängämneslaborato-riet kommer att förfoga över 68 rum, en provskjutningsbana på 6 X65 meter oräknad.
Den nuvarande professorn i detta ämne vid högskolan C. Krauz, som f. n. har ett
ytterligt bristfälligt laboratorium i en f. d. privatvåning vid Trojanova, där en stor del av
den gamla högskolans institutioner ligga, hoppades nu att själv äntligen få komma in i
ett av de fyra laboratorier han under årens lopp varit med om att rita och planera.
Till förklaring av dimensionerna bör kanske nämnas, att den tekniska högskolan vad detta
laboratorium beträffar samarbetar med någonting, som vi väl närmast skulle anse
motsvara krigsministeriet eller kanske krigshögskolan.
Även för övrigt var denna nya kemiska institution av mycket stora proportioner.
Laboratoriet för kemisk teknologi innefattade således även ett par fabriker i smått,
nämligen för socker, för öl och för sprit. Socker- och humleodlingen spelar ju som bekant
i detta land en mycket framträdande roll, och det var av denna anledning, som dessa
industrier särskilt gynnats. Jag är icke utan vidare särdeles tilltalad av dessa
»pedagogiska fabriker» — de äro omåttligt dyra och utrustningen blir snart omodern — men
om de nu nödvändigt skola finnas i ett nytt laboratorium med självaktning, så böra de
givetvis liksom här representera ett typiskt lands- eller ortsintresse.
Ett stort utrymme var berett för att ge varje särskild institution en prima
verkstad. Detta är naturligtvis ett förhållande, som återfinnes överallt. Vilken fördel det är
att lätt kunna få en konstruktion prövad eller hastigt omändrad eller över huvud taget
utförd under direkt kontroll är för var och en, som sysslar med experimentellt arbete,
icke någon svårighet att visa upp både med tids- och penningkontot. Hur otroligt det
än låter, så är detta emellertid en möjlighet, som ofta i alltför ringa grad beretts
experimenterande undervisningsinstitutioner i Sverige. Och i än mindre grad har det
för-ståtts, att det kan vara en förträfflig ekonomi att se till, att en befintlig verkstad också
får en eller eventuellt flere förstklassiga verkmästare eller mekaniker, som givas en
sådan tjänstgöring, att de verkligen få syssla med det arbete för vilket de utbildats. Vare
sig jag här fattar ordet ekonomi i dess penningbemärkelse eller med tanke på en
vetenskapligt arbetande institutions andliga värden, d. v. s. det arbete den uträttar och det
anseende den endast därigenom får, så är verkstaden av en uppenbar betydelse. Det kan
synas en tekniker löjligt att en sådan sak över huvud taget behöver påpekas. Men
fak-tum är, att en forskares arbete i Sverige och naturligtvis allramest på sådana orter eller vid
sådana institutioner, där det vetenskapliga arbetet ännu är relativt ungt — som t. ex. vid C. T. I.
— i högsta grad är försvårat genom en betydande frånvaro av en mängd av de faktorer, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
