- Project Runeberg -  Tekniska samfundet i Göteborg 1882-1932 /
453

(1932) [MARC] - Tema: Göteborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern kemisk=teknisk undervisning och forskning. Intryck från en resa till europeiska kemiska laboratorier sommaren 1931. Av Professor J. ARVID HEDVALD

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

från en klass av röntgenkemister, som slängt allt vad analys och kemiskt arbete heter och
endast fäst sig vid de med röntgenmetoderna erhållna strukturresultaten. Dit hör nu
visserligen inte alls prof. Natta, ty hans uppgifter om lågtemperaturmodifikationen av
Rinmans grönt äro väl verifierade med analyser, men hans tvivel på, att det gröna
kobolt-aluminatet skulle vara en självständig och alltså från det gamla Thénards blått skild
substans därför att de båda ämnena visa samma röntgeninterferenser äro dock uppenbart
obefogade, ty även det gröna aluminatet kan på kemisk väg framställas så, att det visar
alla bindande bevis för att vara en kemisk individ för sig. Och härav drogo vi då den
slutsatsen, vilken icke är utan sin betydelse, att även i kemiskt avseende ganska
olikartat byggda ämnen kunna ge samma röntgenogram och alltså ha samma kristallstruktur.
Under årets lopp har jag tillsammans med Ing. T. Nilsson lyckats förklara även det av
Natta funna koboltitets uppkomstsätt.

Detta laboratorium är genom prof. Natta och den ännu verksamme prof. Guiseppe
Bruni den italienska kristallografiens högborg, jag menar den kristallografi, som redan
före v. Uaue och 1912 var starkt kemiskt inriktad. Både Natta och Bruni äro för övrigt
professorer i kemi. Efter 1912 har ju föreningen mellan kemi och kristallografi blivit en
grundbetingelse för bägge vetenskapernas existens, eller skola vi kanske snarare säga, att
de hava upphört att vara två vetenskaper. Utrustningen på detta laboratorium i avseende
på röntgenapparatur och övrig till kristallstrukturbestämning hörande materiel var därför
självfallet prima. Också här använde man vid sidan av Siegbahnrör även Phillips. Mycket
sällan finner man rörlikriktare. Av samma anledning som på Chalmerslaboratoriet
begagnas de mekaniska. Rörlikriktarne äro alldeles för dyra och ohållbara.

Reale Scuola d’Ingegneria (Politecnico) di Milano är en av Milanos många högskolor.
Den tycks vara ett skötebarn. Byggnader och inredningar voro av första klass, och den
stod att döma av de betydande byggnadsarbeten jag såg uppenbarligen i stark utveckling.
Jag tror det är betecknande att även här anföra antalet lärare i kemi, och det är icke
heller utan en viss avsikt, som här liksom i det föregående torde vara tillräckligt tydlig.
Följande grenar av kemien voro vid Milanos tekniska högskola representerade av ordinarie
eller extra ordinarie (incaricati) professorer: allmän kemi, analytisk kemi, organisk kemi,
fysikalisk kemi, kemisk metallurgi, teknisk kemi, teknisk kemisk analys, färgämneskemi,
agrikulturkemi. Dessutom är jag mycket angelägen att framhålla, att här också finnes en
lärare i kemi för arkitekter. Att den tekniska fysiken finnes företrädd, behöver ju knappt
påpekas. Sverige torde vara ett av de ytterst få länder, där så icke är fallet.

Jag har i min dagbok från resan direkt efter besöket i Milanos tekniska högskola
skrivit följande: »Vad man kostar på dylika institutioner utomlands är rent otroligt, och det

synes mig även, som om större vikt lades vid den teoretiska skolningen av
kemi-ingeniörerna än hemma. En följd därav är väl, att ingeniörerna och således
fabrikerna i utlandet visa ett påfallande större intresse för forskning än hemma. Detta intryck
har jag fått i samtliga länder jag hittills berest.» Jag har det fortfarande, och utan att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:21:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tekniskgbg/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free