Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modern kemisk=teknisk undervisning och forskning. Intryck från en resa till europeiska kemiska laboratorier sommaren 1931. Av Professor J. ARVID HEDVALD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kemi montera en rad fabriker i smått. Det skulle bliva en för staten alldeles för
betungande institution i förhållande till dess verkningsgrad. Den skulle vidare snart bli
omodern, och det skulle yppa sig stora svårigheter vid valet av lämpliga »fabriker». Men
jag går, med stöd av i det föregående relaterade diskussioner, icke minst med
teknikens-egna representanter, ännu längre. Jag anser även inköpet av ett antal kemiska
apparater i fabriks- eller halvstor skala för ett både synnerligen dyrt och framför allt i
förhållande till dess nytta föga praktiskt företag, om ej dessa apparater sd utväljas att de
kunna tänkas gagna andra undervisningsmetoder än ndgra timmars laborationer per vecka i
avsikt att komma underfund med apparatens rätta handhavande. En i samförstånd med
industrien väl ordnad praktik under elevernas utbildningstid eller i värsta fall ett par
veckors arbete i den fabrik, där de erhålla anställning som ingeniörer, kommer att ge
dem väsentligt bättre kännedom om dylika ting och med modernare apparatur. Dessa,
även med hänsyn till realitetskontakten, i halvstor skala anordnade kemiska
maskinlabora-torieövningar erinra mig icke så litet om provårsinstitutionen för lärare, en dyr och
onödigt betungande undervisningsform, avseende en anpassning till verkligheten, som dock
aldrig nås i tillnärmelsevis samma grad som vid en direkt anställning.
Jag föreslår således att ställa inredningen av denna avdelning av laboratoriet i direktare
samband med besvarandet av frågan om forskningsarbetets ställning vid utbildning av kemiska
ingeniörer och vidare att genom det tillfälle som här finnes gagna en i Sverige hittills i enastående
utsträckning missgynnad industri och forskning. Det synes mig som om därigenom alla
tänkbara fördelar vore att vinna: arbetet med enkelt och distinkt uppställda problem,
vilkas lösning direkt eller indirekt inriktar den blivande ingeniören på observation och
förbättringar; aktualiserandet av detta arbete därigenom att det kan bli ett led i utrönandet
av tekniskt intressanta förhållanden och slutligen även tillgodoseendet av den forskning,
som hör samman med silikatindustri och byggnadsmaterialens kemiska teknologi.
Frågan om forskningsarbetets betydelse för utbildningen av kemiska ingeniörer är
utan tvivel vår allra viktigaste kemiska undervisningsfråga. Ingeniörsyrket kan med den
enorma utveckling, som tekniken fått och fortsätter att få, icke längre betraktas som något
lätt yrke, och de, som ha med teknisk undervisning att skaffa, böra göra klart för sig, att
ingen längre gärna kan göra anspråk på, att denna undervisning bör vara varken särskilt
enkel eller kortvarig. Å andra sidan bör naturligtvis tillses, att den icke göres onödigt
lång eller svår. Det synes mig, som om det ännu skulle vara möjligt att räkna med en
normaltid av fyra år för en kemist, men endast under den förutsättningen att det fjärde året i
i allra största utsträckning kan ägnas ät utförandet av en väl ledd undersökning. Det är nästan
otroligt vad ett års dylikt arbete ändrar om hela typen på eleven. Jag har ett flertal
exempel på elever, som under de första åren varit ointresserade och till ingeniörsplatser föga
rekommenderbara, men som efter utförandet av ett arbete, som intresserat dem och skänkt
aktualitet åt deras förvärvade kunskaper och mening åt fortsatta studier, blivit utmärkta
ingeniörer, som genom sin förvärvade observationsförmåga blivit industrien till nytta och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
